Täby Nygård

Nygammalt sjöbad ska öppnas i Kyrkbyn

Nästa år får Täby kyrkby åter ett efterlängtat sjöbad. Täbybadet längs Mellansjövägen ­nyöppnar.
– Vi ska återskapa badet i enklare form, säger Thomas ­Rüdén fritidschef.

Nästa år finns chansen för invånarna i Täby kyrkby att svalka sig i ett alldeles eget friluftsbad vid Vallentunasjöns strand.

Efter flera år av insatser för att rena Vallentunasjöns blommande grumliga vatten har Täby kommun bestämt sig – nu är vattnet tillräckligt fräscht för att nyöppna det nedlagda badet längs Mellansjövägen.

– Det är medborgarna som vill ha ett bad i Kyrkbyn, säger Thomas Rüdén, fritidschef, Täby kommun som med jämna mellanrum fått både e-post och samtal från kyrkbybor som vill kunna ta sig ett dopp på hemmaplan.

Täby kommun slutade underhålla badplatsen på 1990-talet. Arrendeavtalet med SL-semesterhem som äger marken sades upp och allt lades i malpåse.

– Vattnet var för dåligt, säger Thomas Rüdén.

Enligt uppgifter till Lokaltidningen Mitt i var vattnet så grumligt att man inte såg simskoleelever som halkade under vattnet. Badning i Vallentunasjön på Täbysidan har dock förekommit hela tiden, bland annat vid Nygårds camping i närheten.

Men efter den omfattande utfiskning som gjorts tillsammans med Vallentuna kommun anses nu vattnet tillräckligt bra.

– Vi har gjort den bedömningen även om vattnet blommar är det inte farligt, säger Tomas Rüden.

I Vallentuna har man dock gjort en annan bedömning och övergav nyligen planer på att anlägga ett bad på Vallentunasidan.

Enligt kommunens planer kommer Täbybadet att invigas nästa år. Vad det kommer att kosta är oklart. Men det är fråga om ett enklare friluftsbad. Inga omklädningsrum ska till exempel byggas.

– Sådant eldas bara upp nuförtiden, säger Tomas Rüden.

Däremot ska det röjas sly, läggas sand på stranden och parkeringsplatsen ska göras i ordning för sommarbruk.

– Vi ska återskapa badet i en enklare form, säger Tomas Rüdén.

FAKTA

Elva miljoner kronor för renare sjövatten

Hittills har Täby och Vallentuna kommuner lagt ner cirka elva miljoner kronor på att restaurera Vallentunasjön.

En omfattade utfiskning av vitfisk under tre somrar visar på något klarare vatten även om resultaten är tveksamma.

Nu har man lånat sex stora bassänger från Baltic sea och sänkt i sjön och på så vis fått sex Vallentunasjöar i mikroformat. I dessa testas tre olika reningsmetoder.

Källa: Sören Edfjäll, Täby kommun

CARAVAN CLUB
CAMPING
SEMESTERHEM
SKÄNKSTUGAN
HUSVAGNSKLUBB

Grevarna Johan August Meijerfeldt, d ä och d y, behöll under hela 1700-talet Karby, men försålde omkring 1720 sina gårdar i Fittja och Valla. Meijerfeldts bodde aldrig på sina smågårdar, ja de uppehöll sig endast sporadiskt på Näsby slott. De var emellertid intresserade av sina frälsehemman, som deras gårdar kallades. De uppmuntrade sina arrendatorer att nyodla och etablera torp. Där kunde en torparfamilj bo, betala hyra genom att göra dagsverken på gården och livnära sig på torpets odlingar.
Fittja by började redan på 1600-talet med två torp, de kallades helt enkelt Ena torp och Andra torp. Stugorna var små och mörka. De låg nära det nutida Nygård. När man på 1700-talet förständigades att bygga båtsmanstorp inom sin rote, måste vissa minirnått iakttas.
Fittja uppförde sitt båtsmanstorp, "Statt Ute" (intill Kyrkvägen ca 200 m norr Täby kyrka) så tidigt att det inte höll måtten. Det ersattes därför av det ännu bevarade Runborg (vid Jarlabankes bro), som byggdes för Täby bys rote 1737. De äldsta, små och mörka stugorna, mindre än torpen, benämndes backstugor och beboddes av de fattigaste.

http://www.wallbring.se/Taby/Taby%20kyrkby.htm

Fittja by blev 1830 på så sätt, dels Fittja gård, dels Engby gård i den avstyckade östra delen och - några lO-tal år senare - Nygård i den norra delen.

Från Fittja by avstyckades också Nygård, som byggdes ut som en liten lantgård med uthus och i slutet av 1800-talet även statarlänga.
Den förste ägaren hette G Conrad. Nygård blev snart ett intressant objekt för stockholmska ämbetsmän och direktörer, som där kunde

finna en fin miljö för sina familjer och ändå behålla arbetet i Stockholm. Mest bekant under 1800-talets slut var statssekreteraren Gustaf Pauli.

Nygårds gamla statarlänga, kallad "Galivänt",