Camilla Läckberg
”Jag älskar helt enkelt böcker”
En vanlig skrivkurs i present av familjen innebar att hon ”fick tummen ur” och gav de rätta nycklarna i början av karriären.
I dag har Camilla Läckbergs böcker sålts i 15 miljoner exemplar.
För Aftonbladet avslöjar deckardrottningen att nya ”Lejontämjaren” är den tuffaste boken hon någonsin skrivit.
– Den tog tre år att få färdigt och är den bok som tagit längst tid att skriva. Samtidigt är det nog den bok som jag är mest stolt över.
I dag har Camilla Läckbergs böcker sålts i 15 miljoner exemplar.
För Aftonbladet avslöjar deckardrottningen att nya ”Lejontämjaren” är den tuffaste boken hon någonsin skrivit.
– Den tog tre år att få färdigt och är den bok som tagit längst tid att skriva. Samtidigt är det nog den bok som jag är mest stolt över.
Hur skrev du din första bok?
– Jag har alltid drömt om att bli författare, men fick först tummen ur när jag fick skrivarkursen ”Att skriva krim”, i present av min familj. Där fick jag ett otroligt värdefullt tips – att skriva om något som jag kände till riktigt väl. Så jag fokuserade handlingen kring Fjällbacka, min hemort, vars miljöer jag kan utan och innan.
– Manuset för ”Isprinsessan” skrevs som alla mina senare titlar. Titeln kommer först och sedan skriver jag boken baklänges. Ofta har jag exempelvis mördaren och motivet klart när jag sätter i gång. Förutom att välja en välkänd miljö ägnade jag mycket tid på att mejsla fram mina huvudpersoner Erica och Patrik. Efter 11 år tillsammans har de blivit som mina fiktiva bästa kompisar, hur sjukt det än låter. De har varit med mig så länge att jag ibland kan känna att jag är ett med dem.
Hur gör du för att hålla motivationen och inspirationen uppe?
– För mig har det alltid varit viktigt att utmana mig själv och byta miljöer för att hitta inspiration. Jag vill känna att jag ständigt lär mig och utvecklas i mitt skrivande, vilket är ett av skälen till varför jag skriver både barnböcker och låttexter. Jag älskar att skriva och variationen ger mig ny energi.
– Skrivandet måste kännas lustfyllt, men samtidigt har det varit otroligt viktigt att ha rutiner i mitt skrivande. Jag skriver exempelvis bäst om jag går in i skrivperioder, då jag får lägga allt fokus på manuset. Jag är lika manisk när det gäller research som skrivande och lär mig enormt mycket när jag grottar ner mig i denna del av skrivprocessen.
Är det viktigt att ha någon att bolla med?
– När det kommer till skrivandet arbetar jag bäst på egen hand. Jag isolerar mig helt och skriver fokuserat. Berättelsen måste komma från mig själv. Först när jag känner mig klar med ett manus låter jag någon läsa det.
Hur lång tid kan det ta att skriva en bok?
– Det varierar från bok till bok beroende på innehållet. ”Lejontämjaren” tog tre år att få färdigt och är den bok som tagit längst tid att skriva. Samtidigt är det nog den bok som jag är mest stolt över. Jag är så otroligt rörd av alla fina recensioner som haglat in den senaste tiden.
Finns det något riktigt nybörjarmisstag man ska undvika?
– Det är bra att göra några misstag längs vägen, då lär man sig. Men det är alltid bra att lägga krut på research-arbetet innan man kommer i gång med skrivandet. För mig har det varit en viktig framgångsfaktor. Det är även bra att lägga tid på att skriva en synopsis, då får man en bra struktur för berättelsen.
Hur gör man om man får nobben?
– Man brygger en ny kopp kaffe, tar fem minuter och kontaktar nästa person. Tror du på ditt manus, så vägra ge upp. De flesta får inte ett ja på en gång, det fick inte jag.
Hur var känslan första gången du blev bokpublicerad?
– Det var ett mycket stolt ögonblick så klart och samtidigt galet overkligt. Det är stort att se sin första bok trängas med böcker skrivna av författare jag länge sett som mina förebilder.
Går det att försörja sig som författare?
– Ja, men det är en tuff resa dit, som kräver mycket av dig. I början turnerade jag runt i nästan alla boklådor i Sverige. När boken är klar och tryckt börjar nästa stora jobb, att marknadsföra den. Men pengar har aldrig varit drivkraften för mig i mitt skrivande. Jag älskar helt enkelt böcker och att skriva.
– Jag har alltid drömt om att bli författare, men fick först tummen ur när jag fick skrivarkursen ”Att skriva krim”, i present av min familj. Där fick jag ett otroligt värdefullt tips – att skriva om något som jag kände till riktigt väl. Så jag fokuserade handlingen kring Fjällbacka, min hemort, vars miljöer jag kan utan och innan.
– Manuset för ”Isprinsessan” skrevs som alla mina senare titlar. Titeln kommer först och sedan skriver jag boken baklänges. Ofta har jag exempelvis mördaren och motivet klart när jag sätter i gång. Förutom att välja en välkänd miljö ägnade jag mycket tid på att mejsla fram mina huvudpersoner Erica och Patrik. Efter 11 år tillsammans har de blivit som mina fiktiva bästa kompisar, hur sjukt det än låter. De har varit med mig så länge att jag ibland kan känna att jag är ett med dem.
Hur gör du för att hålla motivationen och inspirationen uppe?
– För mig har det alltid varit viktigt att utmana mig själv och byta miljöer för att hitta inspiration. Jag vill känna att jag ständigt lär mig och utvecklas i mitt skrivande, vilket är ett av skälen till varför jag skriver både barnböcker och låttexter. Jag älskar att skriva och variationen ger mig ny energi.
– Skrivandet måste kännas lustfyllt, men samtidigt har det varit otroligt viktigt att ha rutiner i mitt skrivande. Jag skriver exempelvis bäst om jag går in i skrivperioder, då jag får lägga allt fokus på manuset. Jag är lika manisk när det gäller research som skrivande och lär mig enormt mycket när jag grottar ner mig i denna del av skrivprocessen.
Är det viktigt att ha någon att bolla med?
– När det kommer till skrivandet arbetar jag bäst på egen hand. Jag isolerar mig helt och skriver fokuserat. Berättelsen måste komma från mig själv. Först när jag känner mig klar med ett manus låter jag någon läsa det.
Hur lång tid kan det ta att skriva en bok?
– Det varierar från bok till bok beroende på innehållet. ”Lejontämjaren” tog tre år att få färdigt och är den bok som tagit längst tid att skriva. Samtidigt är det nog den bok som jag är mest stolt över. Jag är så otroligt rörd av alla fina recensioner som haglat in den senaste tiden.
Finns det något riktigt nybörjarmisstag man ska undvika?
– Det är bra att göra några misstag längs vägen, då lär man sig. Men det är alltid bra att lägga krut på research-arbetet innan man kommer i gång med skrivandet. För mig har det varit en viktig framgångsfaktor. Det är även bra att lägga tid på att skriva en synopsis, då får man en bra struktur för berättelsen.
Hur gör man om man får nobben?
– Man brygger en ny kopp kaffe, tar fem minuter och kontaktar nästa person. Tror du på ditt manus, så vägra ge upp. De flesta får inte ett ja på en gång, det fick inte jag.
Hur var känslan första gången du blev bokpublicerad?
– Det var ett mycket stolt ögonblick så klart och samtidigt galet overkligt. Det är stort att se sin första bok trängas med böcker skrivna av författare jag länge sett som mina förebilder.
Går det att försörja sig som författare?
– Ja, men det är en tuff resa dit, som kräver mycket av dig. I början turnerade jag runt i nästan alla boklådor i Sverige. När boken är klar och tryckt börjar nästa stora jobb, att marknadsföra den. Men pengar har aldrig varit drivkraften för mig i mitt skrivande. Jag älskar helt enkelt böcker och att skriva.
Proffsens åtta bästa tips – så skriver du en bästsäljande deckare
Lina Wennersten har tillsammans med Katarina Lagerwall skrivit boken ”Konsten att skriva en bästsäljare”. Här ger Wennersten sina bästa tips till dig som vill lyckas.
1. Vad ska jag skriva om?
”Börja genom om att gräva där du står. Det kan vara ditt yrke som är intressant, en miljö som du kan väldigt mycket om, eller ett fritidsintresse som du kan använda dig av. Fördelen med detta är att det underlättar din research och du kommer lättare att hitta en intrig och historiens huvudpersoner. I bästsäljare vill läsaren gärna känna igen sig, men även få lära sig något nytt och genom att gräva där du står kan du hitta din egna, unika röst.”
2. Hur kommer jag i gång?
”Tre saker är viktiga – ge dig själv en tydlig skrivuppgift, skaffa dig en plan och skapa tid. Har du ett frö till en bok så plocka ut en scen eller en detalj och skriv bara om den, på så sätt börjar du våga testa ditt språk. En plan handlar om att schemalägga jobbet att skriva – inspiration kommer inte på beställning. Många tycker sen inte att de har tid, men det handlar om prioriteringar – gå upp tidigare, skriv på bussen till jobbet eller välj bort tv-tittandet. Sedan tycker jag att ett utmärkt sätt att komma igång är att bilda en skrivarcirkel, återkommande träffar där en grupp läser varandras texter – det skapar tydliga deadlines och det ger en vana att ta feedback.”
3. Hur går jag från idé till manus?
”Ett bra sätt är att göra ett synopsis, en grov planering av bokens innehåll. Vilka är huvudpersonerna? Vad händer i de olika kapitlen? Hänger historien ihop? Ett synopsis hjälper dig att få intrigen att hänga ihop, en deckare är nästan omöjligt att skriva utan en plan. Sedan gäller det att hitta ett språk och en berättarröst som passar – hur pratar de här personerna? Hur ser dialogen ut? Karaktäristiskt för en bästsäljare är att språket inte står i vägen för berättelsen. Hur gör författare som du själv gillar? Bygg vidare på den kunskapen. Slutligen är det bra att tänka filmiskt, att se din berättelse i scener. Det är ett grepp som fungerar bra.”
4. Hur blir boken färdig?
”Skriv om, skriv om igen – och skriv om igen. Använd dig av dina skrivarkompisar och personer du litar på och be dem läsa ditt manus. Är det något de inte förstår? Något de stör sig på? Leif GW låter ofta sina manus ligga i ett par månader innan han tittar på det igen och frågar sig om det duger. Låt texten vila – och börja tröska igen.”
5. Hur säljer jag in min bokidé till förlaget?
”Ett bra sätt är att börja med att fundera över vilket förlag du tror att just din bok passar på? Det är allmänt accepterat i dag att skicka manus till flera förlag samtidigt och fem är ett lagom antal i första vändan. Titta också noga hur respektive förlag vill ha ditt manus, vilket radavstånd som gäller och vilket typsnitt. Följebrevet är också viktigt – det ska vara en presentation av ditt manus och dig själv. Det är i n t e ett cv utan en presentation av boken som ringar in vad som gör boken unik och ger förlaget en bra grund innan läsning.”
6. Kan jag ge ut boken själv?
”Vill du att din deckare ska bli en bästsäljare så är det inget jag rekommenderar, nej. Jag känner inte till någon som har lyckats den vägen. Förlagen står för kvalitet och innebär en naturlig gallring. Ger du ut boken själv – vilket förstås rent tekniskt går – så kommer den redan från början att bli sedd på ett annat sätt. Sedan blir distributionen svårare och det är fortfarande viktigt att finnas i de fysiska bokhandlarna, att synas i skyltfönstren. Däremot – är du exempelvis en forskare eller ämnesexpert och ger ut facklitteratur så kan det fungera att ge ut själv. Du kanske har egna försäljningskanaler för just din målgrupp, exempelvis vid föreläsningar?”
7. Hur marknadsför jag mig?
”Marknadsföringen har blivit allt viktigare i det moderna författarskapet och är något som kommer att förväntas av dig. En tydlig berättelse runt din bok och dig själv är viktig – den ska du lyfta fram för att sticka ut. Det finns ju en motsättning här, det ofta ensamma livet på din kammare i kontrast mot vikten av att synas och åka på turné för att sälja boken. Många författare i dag är personliga varumärken med många kanaler att nå ut till sina läsare. Att vara ”medialt gångbar” och att kunna prata om det du gör är betydelsefullt, även om förlagen själva säger att det inte är avgörande.”
8. Kan jag leva på mitt författande?
”Nej, det är inte så sannolikt. Det är väldigt få författare som kan göra det. Genomsnittslönen för svenska författare ligger runt 10 000 kronor i månaden före skatt. Det brukar sägas att 10 procent av den skönlitterära utgivningen står för 70 procent av omsättningen. Den ganska stora grupp som klarade sig hyggligt på sina böcker har krympt till en liten klick – men den klicken tjänar å andra sidan allt mer.”
Liten dramaturgiskola
1. Anslag
Slå an en ton och plantera et frö till det som komma skall. Läsarens intresse ska väckas snabbt så att han eller hon vill ta sig vidare in i boken. Ett klassiskt knep är att så att säga hänga ett gevär på väggen och därmed antyda att det kommer att användas längre fram.
2. Presentation (exposition)
Karaktärerna och miljön presenteras för läsaren samtidigt som huvudkonflikten antyds. Det här ska helst gå kvickt så att man direkt kan komma vidare till nästa punkt.
3. Fördjupning
Huvudpersonernas inbördes relationer blir tydligare, konflikten utvecklas och driver berättelsen framåt. Ofta handlar det i grunden om en drabbning mellan gott och ont, för enkelhetens skull kan vi välja en mördare som vill mörda och en polis som vill sätta mördaren i finkan.
4. Upptrappning
Det trasslar till sig på vägen, hjälpen möter det ena svårigheten efter den andra i sin kamp mot ondskan och tempot stegras. Här kan historien gå via flera smärre vändpunkter.
5. Klimat (peripeti)
Den avgörande vändpunkten i historien där författaren löften till läsaren ska infrias. Om ett gevär hängdes upp på väggen i början är det nu det ska användas. Mördaren och polisen kanske plötsligt står öga mot öga. Med buller och bång avgörs det om ondskan eller godheten ska segras och till vilket pris.
6. Avrundning
Det stora avgörandet är över. Nu är det bara att ta itu med konsekvenserna och knyta ihop de lösa ändar som återstår. Förhoppningsvis kommer också en liten extra skruv på slutet. En förvirrande detalj som polisen grubblade på i tredje kapitlet kanske får sin förklaring.
Källa: Utdrag ur boken ”Konsten att skriva en bästsäljare” av Lina Wennersten och Katarina Lagerwall.
Topplistan – mest sålda böckerna i Sverige senaste fem åren
2013:
1. En man som heter Ove – Fredrik Backman, Månpocket (pocket)
2. Femtio nyanser av frihet – EL James, Norstedts
3. Femtio nyanser av honom – EL James, Norstedts
4. Femtio nyanser av mörker – EL James, Norstedts
5. Inferno – Dan Brown, Albert Bonniers
2012:
1. Femtio nyanser av honom – E L James, Norstedts Förlag
2. Det fjärde offret – Mari Jungstedt, Bonnier Pocket (pocket)
3. Jag är Zlatan Ibrahimović: Min historia – David Lagercrantz & Zlatan Ibrahimović, Albert Bonniers förlag
4. Änglavakter – Kristina Ohlsson, Pocketförlaget (pocket)
5. Den femte årstiden – Mons Kallentoft, Pocketförlaget (pocket)
2011:
1. Jag är Zlatan Ibrahimović: Min historia – David Lagercrantz & Zlatan Ibrahimović, Albert Bonniers Förlag
2. Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann – Jonas Jonasson, Pocketförlaget (pocket)
3. En dag – David Nicholls, Printz Publishing (pocket)
4. Den farliga leken – Mari Jungstedt, Bonnier Pocket (pocket)
5. Paganinikontraktet – Lars Kepler, Månpocket (pocket)
2010:
1. Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann – Jonas Jonasson, Pocketförlaget (pocket)
2. Tre sekunder – Roslund & Hellström, Pocketförlaget (pocket)
3. Hypnotisören – Lars Kepler, Månpocket (pocket)
4. Dyngkåt och hur helig som helst – Mia Skäringer, Månpocket (pocket)
5. Den dubbla tystnaden – Mari Jungstedt, Bonnier Pocket (pocket)
2009:
1. Den förlorade symbolen – Brown Dan, Albert Bonniers förlag
2. Min far hade en dröm – Obama Barack, Albert Bonniers förlag
3. Låt den rätte komma in – Ajvide Lindqvist John, Ordfront
4. Gomorra – Saviano Roberto, Brombergs bokförlag
5. Luftslottet som sprängdes – Larsson Stieg, Månpocket
Källa: Svensk Bokhandel. Listorna bygger på uppgifter från cirka 300 bokhandlar, nätbokhandlar och varuhus.
Författarna Mari Jungstedt och hennes sambo Ruben Eliassen har skrivit en deckare ihop. Foto: Stefan Mattsson
1. Vad ska jag skriva om?
”Börja genom om att gräva där du står. Det kan vara ditt yrke som är intressant, en miljö som du kan väldigt mycket om, eller ett fritidsintresse som du kan använda dig av. Fördelen med detta är att det underlättar din research och du kommer lättare att hitta en intrig och historiens huvudpersoner. I bästsäljare vill läsaren gärna känna igen sig, men även få lära sig något nytt och genom att gräva där du står kan du hitta din egna, unika röst.”
2. Hur kommer jag i gång?
”Tre saker är viktiga – ge dig själv en tydlig skrivuppgift, skaffa dig en plan och skapa tid. Har du ett frö till en bok så plocka ut en scen eller en detalj och skriv bara om den, på så sätt börjar du våga testa ditt språk. En plan handlar om att schemalägga jobbet att skriva – inspiration kommer inte på beställning. Många tycker sen inte att de har tid, men det handlar om prioriteringar – gå upp tidigare, skriv på bussen till jobbet eller välj bort tv-tittandet. Sedan tycker jag att ett utmärkt sätt att komma igång är att bilda en skrivarcirkel, återkommande träffar där en grupp läser varandras texter – det skapar tydliga deadlines och det ger en vana att ta feedback.”
3. Hur går jag från idé till manus?
”Ett bra sätt är att göra ett synopsis, en grov planering av bokens innehåll. Vilka är huvudpersonerna? Vad händer i de olika kapitlen? Hänger historien ihop? Ett synopsis hjälper dig att få intrigen att hänga ihop, en deckare är nästan omöjligt att skriva utan en plan. Sedan gäller det att hitta ett språk och en berättarröst som passar – hur pratar de här personerna? Hur ser dialogen ut? Karaktäristiskt för en bästsäljare är att språket inte står i vägen för berättelsen. Hur gör författare som du själv gillar? Bygg vidare på den kunskapen. Slutligen är det bra att tänka filmiskt, att se din berättelse i scener. Det är ett grepp som fungerar bra.”
4. Hur blir boken färdig?
”Skriv om, skriv om igen – och skriv om igen. Använd dig av dina skrivarkompisar och personer du litar på och be dem läsa ditt manus. Är det något de inte förstår? Något de stör sig på? Leif GW låter ofta sina manus ligga i ett par månader innan han tittar på det igen och frågar sig om det duger. Låt texten vila – och börja tröska igen.”
5. Hur säljer jag in min bokidé till förlaget?
”Ett bra sätt är att börja med att fundera över vilket förlag du tror att just din bok passar på? Det är allmänt accepterat i dag att skicka manus till flera förlag samtidigt och fem är ett lagom antal i första vändan. Titta också noga hur respektive förlag vill ha ditt manus, vilket radavstånd som gäller och vilket typsnitt. Följebrevet är också viktigt – det ska vara en presentation av ditt manus och dig själv. Det är i n t e ett cv utan en presentation av boken som ringar in vad som gör boken unik och ger förlaget en bra grund innan läsning.”
6. Kan jag ge ut boken själv?
”Vill du att din deckare ska bli en bästsäljare så är det inget jag rekommenderar, nej. Jag känner inte till någon som har lyckats den vägen. Förlagen står för kvalitet och innebär en naturlig gallring. Ger du ut boken själv – vilket förstås rent tekniskt går – så kommer den redan från början att bli sedd på ett annat sätt. Sedan blir distributionen svårare och det är fortfarande viktigt att finnas i de fysiska bokhandlarna, att synas i skyltfönstren. Däremot – är du exempelvis en forskare eller ämnesexpert och ger ut facklitteratur så kan det fungera att ge ut själv. Du kanske har egna försäljningskanaler för just din målgrupp, exempelvis vid föreläsningar?”
7. Hur marknadsför jag mig?
”Marknadsföringen har blivit allt viktigare i det moderna författarskapet och är något som kommer att förväntas av dig. En tydlig berättelse runt din bok och dig själv är viktig – den ska du lyfta fram för att sticka ut. Det finns ju en motsättning här, det ofta ensamma livet på din kammare i kontrast mot vikten av att synas och åka på turné för att sälja boken. Många författare i dag är personliga varumärken med många kanaler att nå ut till sina läsare. Att vara ”medialt gångbar” och att kunna prata om det du gör är betydelsefullt, även om förlagen själva säger att det inte är avgörande.”
8. Kan jag leva på mitt författande?
”Nej, det är inte så sannolikt. Det är väldigt få författare som kan göra det. Genomsnittslönen för svenska författare ligger runt 10 000 kronor i månaden före skatt. Det brukar sägas att 10 procent av den skönlitterära utgivningen står för 70 procent av omsättningen. Den ganska stora grupp som klarade sig hyggligt på sina böcker har krympt till en liten klick – men den klicken tjänar å andra sidan allt mer.”
Liten dramaturgiskola
1. Anslag
Slå an en ton och plantera et frö till det som komma skall. Läsarens intresse ska väckas snabbt så att han eller hon vill ta sig vidare in i boken. Ett klassiskt knep är att så att säga hänga ett gevär på väggen och därmed antyda att det kommer att användas längre fram.
2. Presentation (exposition)
Karaktärerna och miljön presenteras för läsaren samtidigt som huvudkonflikten antyds. Det här ska helst gå kvickt så att man direkt kan komma vidare till nästa punkt.
3. Fördjupning
Huvudpersonernas inbördes relationer blir tydligare, konflikten utvecklas och driver berättelsen framåt. Ofta handlar det i grunden om en drabbning mellan gott och ont, för enkelhetens skull kan vi välja en mördare som vill mörda och en polis som vill sätta mördaren i finkan.
4. Upptrappning
Det trasslar till sig på vägen, hjälpen möter det ena svårigheten efter den andra i sin kamp mot ondskan och tempot stegras. Här kan historien gå via flera smärre vändpunkter.
5. Klimat (peripeti)
Den avgörande vändpunkten i historien där författaren löften till läsaren ska infrias. Om ett gevär hängdes upp på väggen i början är det nu det ska användas. Mördaren och polisen kanske plötsligt står öga mot öga. Med buller och bång avgörs det om ondskan eller godheten ska segras och till vilket pris.
6. Avrundning
Det stora avgörandet är över. Nu är det bara att ta itu med konsekvenserna och knyta ihop de lösa ändar som återstår. Förhoppningsvis kommer också en liten extra skruv på slutet. En förvirrande detalj som polisen grubblade på i tredje kapitlet kanske får sin förklaring.
Källa: Utdrag ur boken ”Konsten att skriva en bästsäljare” av Lina Wennersten och Katarina Lagerwall.
2013:
1. En man som heter Ove – Fredrik Backman, Månpocket (pocket)
2. Femtio nyanser av frihet – EL James, Norstedts
3. Femtio nyanser av honom – EL James, Norstedts
4. Femtio nyanser av mörker – EL James, Norstedts
5. Inferno – Dan Brown, Albert Bonniers
2012:
1. Femtio nyanser av honom – E L James, Norstedts Förlag
2. Det fjärde offret – Mari Jungstedt, Bonnier Pocket (pocket)
3. Jag är Zlatan Ibrahimović: Min historia – David Lagercrantz & Zlatan Ibrahimović, Albert Bonniers förlag
4. Änglavakter – Kristina Ohlsson, Pocketförlaget (pocket)
5. Den femte årstiden – Mons Kallentoft, Pocketförlaget (pocket)
2011:
1. Jag är Zlatan Ibrahimović: Min historia – David Lagercrantz & Zlatan Ibrahimović, Albert Bonniers Förlag
2. Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann – Jonas Jonasson, Pocketförlaget (pocket)
3. En dag – David Nicholls, Printz Publishing (pocket)
2010:
1. Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann – Jonas Jonasson, Pocketförlaget (pocket)
Mari Jungstedt Så lyckas du med boken
Deckardrottningens tips: Så lyckas du med boken
Hon är en av landets största deckardrottningar, har sålt miljontals böcker och nått ut till en publik runt om i stora delar av världen.
Trots att hon själv aldrig trodde att hennes författardröm skulle slå in.
Här bjussar Mari Jungstedt på sina bästa tips för att lyckas bli en bästsäljare.
– Vi har alla en massa spännande saker inom oss, historier att berätta. Vågar du släppa loss den inre lusten så kan vem som helst lyckas.
Trots att hon själv aldrig trodde att hennes författardröm skulle slå in.
Här bjussar Mari Jungstedt på sina bästa tips för att lyckas bli en bästsäljare.
– Vi har alla en massa spännande saker inom oss, historier att berätta. Vågar du släppa loss den inre lusten så kan vem som helst lyckas.
Hon svarar på tredje signalen och verkar vara på ett strålande humör där nere på Kanarieöarna, hennes andra hem och fasta skrivplats tillsammans med nya norska kärleken Ruben Eliassen, även han författare.
Paret skriver just nu på en ny mörk och dramatisk serie kriminalromaner från Gran Canaria, i början av januari kommer ”En mörkare himmel” ut.
– Det är ett helt nytt sätt för mig att skriva och det är mycket spännande. Vi sitter mitt emot varandra och mejlar kapitlen till varandra när de är klara. Vi är varandras redaktörer och bollar liksom hela tiden med varandra. Då får man en direkt feedback som är helt fantastisk.
Att hon som 51-åring – efter de tolv tidigare böckerna i den populära gotlandsserien om kommissarie Anders Knutas – skulle vara aktuell med sin trettonde bok hade hon själv svårt att se där vid debuten strax efter millennieskiftet.
– Jag hade ingen story, ingen historia, ingenting. Jag valde att försöka börja med någonting konkret, något jag upplevt, och skrev om ett minne när jag åkte till en strand en dag på Gotland. Det var fullt med folk, solen sken och barnen lekte – men jag somnade och när jag vaknade så hade tjock dimma vält in från havet och det var alldeles tyst och ganska läskigt. Jag beskrev detta och det blev faktiskt början på min debutbok ”Den du inte ser”.
– Ett råd som jag skulle vilja ge är att inte låsa sig vid att tänka på en helt färdig bok. Börja någonstans. Så var det i alla fall för mig och så öppnades dammluckan. Den här gamla skrönan att du måste ha någonting att berätta, att du måste veta vad du ska skriva om – det tycker jag att man ska befria sig ifrån, för det behöver inte alls vara så.
Hur får man fart på idéerna?
– För mig handlar det om fragment. Att jag är med om någonting, hör eller ser något som väcker något i mig. Det säger liksom bara klick i huvudet.
Hur gör du för att hålla inspirationen och motivationen uppe?
– Jag har aldrig känt någon press eller prestationskrav. Jag bara undersöker mina fragment, och det gör jag helt förutsättningslöst.
Är det viktigt att ha någon att bolla med när man skriver?
– När man är ny är det mycket värdefullt att ha någon eller några personer som läser din text, absolut. Gärna en person med lite kunskaper om själva skrivandet. När ditt manus sedan är färdigt tycker jag att du ska välja runt fem personer som hårdgranskar det du skrivit, alltså inte dina bästa kompisar som du brukar dricka öl med.
– Uppmana dem att vara brutalt ärliga. Du har ingen nytta av människor som bara stryker medhårs och säger hur duktig du är.
Hur fick du kontakt med en förläggare med din första bok?
– När jag hade skrivit ungefär halva boken blev jag otålig. Det tog så himla mycket tid och jag gillar inte att elda för kråkorna så jag ringde helt enkelt till det första förlag jag kom att tänka på och hade turen att bli kopplad till Jonas Axelsson som var en riktig superförläggare på Albert Bonniers.
– Lite fördel hade jag kanske av att Jonas visste vem jag var eftersom jag då jobbade som programledare på tv, det gjorde kanske att han lyssnade lite extra. Men budskapet var att skriva färdigt hela boken och då återkomma. När jag var klar ringde jag Jonas igen och fick honom att lova att läsa mitt manus lite snabbare än vanligt mot löftet att jag inte skulle skicka det till några andra.
Vad hände?
– Tre dagar senare var jag på IKEA med en kompis. Jag kommer ihåg att jag stod på lampavdelningen när min mobil ringde. Jonas presenterade sig och sa att det här var en riktig bladvändare, det här ska vi ge ut. Jag bara skrek rätt ut och höll på att ramla in i en hylla med lampor. Dagen efter fick jag gå på förläggarlunch med honom, det var helt fantastiskt.
Vad tycker du man ska göra om man får nobben?
Beskriv din känsla första gången du blev bokpublicerad?
– Jag jobbade på ABC Nyheterna på Sveriges Television då och fick faktiskt inte ens den nya boken först av alla, förlaget hade gjort någon miss. Det var Olle Söderlund, en legendarisk reporter, som kom med den i handen på redaktionen. Han la fram den till mig och jag trodde inte att det var sant. Jag minns hur jag tog boken i min famn som en liten bebis och började att gråta.
– Det är alltid en otrolig lycka att hålla i sin färdiga bok. Det spelar ingen roll hur många böcker jag har skrivit, det är så speciellt.
Går det att leva på sina böcker?
– Det kan man glömma i början. Jag jobbade heltid på tv de första tre åren efter att jag hade gett ut min första bok. Sedan vågade jag säga upp mig – men då var det ett antal saker som hade slagit in. Boken skulle bli film, jag hade kommit på en till story, och jag hade blivit såld till flera länder.
– Att ha som ambition att kunna leva på sitt skrivande kan man inte ha i början, man måste drivas av andra saker. Men det finns naturligtvis en chans, och det är det som är roligt med böcker.
Man får drömma alltså?
– Man ska drömma! Och drivas av lusten. Vi har alla våra historier, erfarenheter och sår att berätta om. Vem vet om det är just din historia som når ut?
Paret skriver just nu på en ny mörk och dramatisk serie kriminalromaner från Gran Canaria, i början av januari kommer ”En mörkare himmel” ut.
– Det är ett helt nytt sätt för mig att skriva och det är mycket spännande. Vi sitter mitt emot varandra och mejlar kapitlen till varandra när de är klara. Vi är varandras redaktörer och bollar liksom hela tiden med varandra. Då får man en direkt feedback som är helt fantastisk.
Att hon som 51-åring – efter de tolv tidigare böckerna i den populära gotlandsserien om kommissarie Anders Knutas – skulle vara aktuell med sin trettonde bok hade hon själv svårt att se där vid debuten strax efter millennieskiftet.
– Visst, böcker betydde jättemycket för mig redan som liten flicka men det kändes omöjligt att jag en dag skulle bli författare, det var liksom en utopi. Jag började skriva som 38-åring och trots att jag var journalist så visste jag inte ens om jag kunde få ihop en A4, något som ens liknande en längre text.
Hur gick det till när du skrev din första bok – hur kom du i gång?– Jag hade ingen story, ingen historia, ingenting. Jag valde att försöka börja med någonting konkret, något jag upplevt, och skrev om ett minne när jag åkte till en strand en dag på Gotland. Det var fullt med folk, solen sken och barnen lekte – men jag somnade och när jag vaknade så hade tjock dimma vält in från havet och det var alldeles tyst och ganska läskigt. Jag beskrev detta och det blev faktiskt början på min debutbok ”Den du inte ser”.
– Ett råd som jag skulle vilja ge är att inte låsa sig vid att tänka på en helt färdig bok. Börja någonstans. Så var det i alla fall för mig och så öppnades dammluckan. Den här gamla skrönan att du måste ha någonting att berätta, att du måste veta vad du ska skriva om – det tycker jag att man ska befria sig ifrån, för det behöver inte alls vara så.
Hur får man fart på idéerna?
– För mig handlar det om fragment. Att jag är med om någonting, hör eller ser något som väcker något i mig. Det säger liksom bara klick i huvudet.
– Som när jag var i Mexiko och såg tre motorcyklar i regnet på en bakgata och började fantisera om det, vilket blev ”Det fjärde offret” som utspelar sig i motorcykelmiljö. Eller när en kvinna på en fest berättade om sitt fantastiska äktenskap, men där jag visste att hennes man var otrogen med en arbetskamrat till mig – och det blev ”Den dubbla tystnaden” som handlar om hemligheter och dubbelliv. Eller när jag var hos frisören på Gran Canaria och en mamma plötsligt blev orolig när hennes lilla barn försvann ut i salongen – och det blev ”Du går inte ensam”, som börjar med att ett litet barn försvinner på en frisersalong.
– De här fragmenten tar jag med mig och börjar med min research – och då växer storyn. Så har det alltid varit för mig, research och fantasi går verkligen hand i hand. Där sker en växelverkan.Hur gör du för att hålla inspirationen och motivationen uppe?
– Jag har aldrig känt någon press eller prestationskrav. Jag bara undersöker mina fragment, och det gör jag helt förutsättningslöst.
Disciplinen?
– Det måste man ha. Alla är vi väl lata innerst inne, i alla fall jag. Det går liksom inte att vänta på att något ska hända, det handlar om att jobba. Jag går upp vid sju varje morgon, tar en morgonpromenad och sedan sätter jag mig och skriver. Sedan kör jag till runt fem på eftermiddagen, ungefär som en normal arbetsdag.Är det viktigt att ha någon att bolla med när man skriver?
– När man är ny är det mycket värdefullt att ha någon eller några personer som läser din text, absolut. Gärna en person med lite kunskaper om själva skrivandet. När ditt manus sedan är färdigt tycker jag att du ska välja runt fem personer som hårdgranskar det du skrivit, alltså inte dina bästa kompisar som du brukar dricka öl med.
– Uppmana dem att vara brutalt ärliga. Du har ingen nytta av människor som bara stryker medhårs och säger hur duktig du är.
Hur fick du kontakt med en förläggare med din första bok?
– När jag hade skrivit ungefär halva boken blev jag otålig. Det tog så himla mycket tid och jag gillar inte att elda för kråkorna så jag ringde helt enkelt till det första förlag jag kom att tänka på och hade turen att bli kopplad till Jonas Axelsson som var en riktig superförläggare på Albert Bonniers.
– Lite fördel hade jag kanske av att Jonas visste vem jag var eftersom jag då jobbade som programledare på tv, det gjorde kanske att han lyssnade lite extra. Men budskapet var att skriva färdigt hela boken och då återkomma. När jag var klar ringde jag Jonas igen och fick honom att lova att läsa mitt manus lite snabbare än vanligt mot löftet att jag inte skulle skicka det till några andra.
Vad hände?
– Tre dagar senare var jag på IKEA med en kompis. Jag kommer ihåg att jag stod på lampavdelningen när min mobil ringde. Jonas presenterade sig och sa att det här var en riktig bladvändare, det här ska vi ge ut. Jag bara skrek rätt ut och höll på att ramla in i en hylla med lampor. Dagen efter fick jag gå på förläggarlunch med honom, det var helt fantastiskt.
Vad tycker du man ska göra om man får nobben?
– Förhoppningsvis så får man en motivering till varför förlaget säger nej. Och får man inte det så kanske man kan fråga? Vad är det som inte fungerar i det här manuset? Så försöker man att rätta till det.
– Jag tycker också att man absolut ska skicka in till så många förlag som möjligt, det är inget fel med det. Då ökar dina chanser. Och jobba med ditt manus – jobba, jobba, jobba. Läs det högt. Fila. Skruva. Ge inte upp. När jag säger jobba så menar jag det – det handlar inte om några snabbläsningar. Jag jobbar igenom mitt manus kanske 100 gånger.Beskriv din känsla första gången du blev bokpublicerad?
– Jag jobbade på ABC Nyheterna på Sveriges Television då och fick faktiskt inte ens den nya boken först av alla, förlaget hade gjort någon miss. Det var Olle Söderlund, en legendarisk reporter, som kom med den i handen på redaktionen. Han la fram den till mig och jag trodde inte att det var sant. Jag minns hur jag tog boken i min famn som en liten bebis och började att gråta.
– Det är alltid en otrolig lycka att hålla i sin färdiga bok. Det spelar ingen roll hur många böcker jag har skrivit, det är så speciellt.
Går det att leva på sina böcker?
– Det kan man glömma i början. Jag jobbade heltid på tv de första tre åren efter att jag hade gett ut min första bok. Sedan vågade jag säga upp mig – men då var det ett antal saker som hade slagit in. Boken skulle bli film, jag hade kommit på en till story, och jag hade blivit såld till flera länder.
– Att ha som ambition att kunna leva på sitt skrivande kan man inte ha i början, man måste drivas av andra saker. Men det finns naturligtvis en chans, och det är det som är roligt med böcker.
Man får drömma alltså?
– Man ska drömma! Och drivas av lusten. Vi har alla våra historier, erfarenheter och sår att berätta om. Vem vet om det är just din historia som når ut?
Proffsens åtta bästa tips – så skriver du en bästsäljande deckare
Lina Wennersten har tillsammans med Katarina Lagerwall skrivit boken ”Konsten att skriva en bästsäljare”. Här ger Wennersten sina bästa tips till dig som vill lyckas.
1. Vad ska jag skriva om?
”Börja genom om att gräva där du står. Det kan vara ditt yrke som är intressant, en miljö som du kan väldigt mycket om, eller ett fritidsintresse som du kan använda dig av. Fördelen med detta är att det underlättar din research och du kommer lättare att hitta en intrig och historiens huvudpersoner. I bästsäljare vill läsaren gärna känna igen sig, men även få lära sig något nytt och genom att gräva där du står kan du hitta din egna, unika röst.”
2. Hur kommer jag i gång?
”Tre saker är viktiga – ge dig själv en tydlig skrivuppgift, skaffa dig en plan och skapa tid. Har du ett frö till en bok så plocka ut en scen eller en detalj och skriv bara om den, på så sätt börjar du våga testa ditt språk. En plan handlar om att schemalägga jobbet att skriva – inspiration kommer inte på beställning. Många tycker sen inte att de har tid, men det handlar om prioriteringar – gå upp tidigare, skriv på bussen till jobbet eller välj bort tv-tittandet. Sedan tycker jag att ett utmärkt sätt att komma igång är att bilda en skrivarcirkel, återkommande träffar där en grupp läser varandras texter – det skapar tydliga deadlines och det ger en vana att ta feedback.”
3. Hur går jag från idé till manus?
”Ett bra sätt är att göra ett synopsis, en grov planering av bokens innehåll. Vilka är huvudpersonerna? Vad händer i de olika kapitlen? Hänger historien ihop? Ett synopsis hjälper dig att få intrigen att hänga ihop, en deckare är nästan omöjligt att skriva utan en plan. Sedan gäller det att hitta ett språk och en berättarröst som passar – hur pratar de här personerna? Hur ser dialogen ut? Karaktäristiskt för en bästsäljare är att språket inte står i vägen för berättelsen. Hur gör författare som du själv gillar? Bygg vidare på den kunskapen. Slutligen är det bra att tänka filmiskt, att se din berättelse i scener. Det är ett grepp som fungerar bra.”
4. Hur blir boken färdig?
”Skriv om, skriv om igen – och skriv om igen. Använd dig av dina skrivarkompisar och personer du litar på och be dem läsa ditt manus. Är det något de inte förstår? Något de stör sig på? Leif GW låter ofta sina manus ligga i ett par månader innan han tittar på det igen och frågar sig om det duger. Låt texten vila – och börja tröska igen.”
5. Hur säljer jag in min bokidé till förlaget?
”Ett bra sätt är att börja med att fundera över vilket förlag du tror att just din bok passar på? Det är allmänt accepterat i dag att skicka manus till flera förlag samtidigt och fem är ett lagom antal i första vändan. Titta också noga hur respektive förlag vill ha ditt manus, vilket radavstånd som gäller och vilket typsnitt. Följebrevet är också viktigt – det ska vara en presentation av ditt manus och dig själv. Det är i n t e ett cv utan en presentation av boken som ringar in vad som gör boken unik och ger förlaget en bra grund innan läsning.”
6. Kan jag ge ut boken själv?
”Vill du att din deckare ska bli en bästsäljare så är det inget jag rekommenderar, nej. Jag känner inte till någon som har lyckats den vägen. Förlagen står för kvalitet och innebär en naturlig gallring. Ger du ut boken själv – vilket förstås rent tekniskt går – så kommer den redan från början att bli sedd på ett annat sätt. Sedan blir distributionen svårare och det är fortfarande viktigt att finnas i de fysiska bokhandlarna, att synas i skyltfönstren. Däremot – är du exempelvis en forskare eller ämnesexpert och ger ut facklitteratur så kan det fungera att ge ut själv. Du kanske har egna försäljningskanaler för just din målgrupp, exempelvis vid föreläsningar?”
7. Hur marknadsför jag mig?
”Marknadsföringen har blivit allt viktigare i det moderna författarskapet och är något som kommer att förväntas av dig. En tydlig berättelse runt din bok och dig själv är viktig – den ska du lyfta fram för att sticka ut. Det finns ju en motsättning här, det ofta ensamma livet på din kammare i kontrast mot vikten av att synas och åka på turné för att sälja boken. Många författare i dag är personliga varumärken med många kanaler att nå ut till sina läsare. Att vara ”medialt gångbar” och att kunna prata om det du gör är betydelsefullt, även om förlagen själva säger att det inte är avgörande.”
8. Kan jag leva på mitt författande?
”Nej, det är inte så sannolikt. Det är väldigt få författare som kan göra det. Genomsnittslönen för svenska författare ligger runt 10 000 kronor i månaden före skatt. Det brukar sägas att 10 procent av den skönlitterära utgivningen står för 70 procent av omsättningen. Den ganska stora grupp som klarade sig hyggligt på sina böcker har krympt till en liten klick – men den klicken tjänar å andra sidan allt mer.”
Liten dramaturgiskola
1. Anslag
Slå an en ton och plantera et frö till det som komma skall. Läsarens intresse ska väckas snabbt så att han eller hon vill ta sig vidare in i boken. Ett klassiskt knep är att så att säga hänga ett gevär på väggen och därmed antyda att det kommer att användas längre fram.
2. Presentation (exposition)
Karaktärerna och miljön presenteras för läsaren samtidigt som huvudkonflikten antyds. Det här ska helst gå kvickt så att man direkt kan komma vidare till nästa punkt.
3. Fördjupning
Huvudpersonernas inbördes relationer blir tydligare, konflikten utvecklas och driver berättelsen framåt. Ofta handlar det i grunden om en drabbning mellan gott och ont, för enkelhetens skull kan vi välja en mördare som vill mörda och en polis som vill sätta mördaren i finkan.
4. Upptrappning
Det trasslar till sig på vägen, hjälpen möter det ena svårigheten efter den andra i sin kamp mot ondskan och tempot stegras. Här kan historien gå via flera smärre vändpunkter.
5. Klimat (peripeti)
Den avgörande vändpunkten i historien där författaren löften till läsaren ska infrias. Om ett gevär hängdes upp på väggen i början är det nu det ska användas. Mördaren och polisen kanske plötsligt står öga mot öga. Med buller och bång avgörs det om ondskan eller godheten ska segras och till vilket pris.
6. Avrundning
Det stora avgörandet är över. Nu är det bara att ta itu med konsekvenserna och knyta ihop de lösa ändar som återstår. Förhoppningsvis kommer också en liten extra skruv på slutet. En förvirrande detalj som polisen grubblade på i tredje kapitlet kanske får sin förklaring.
Källa: Utdrag ur boken ”Konsten att skriva en bästsäljare” av Lina Wennersten och Katarina Lagerwall.
Topplistan – mest sålda böckerna i Sverige senaste fem åren
2013:
1. En man som heter Ove – Fredrik Backman, Månpocket (pocket)
2. Femtio nyanser av frihet – EL James, Norstedts
3. Femtio nyanser av honom – EL James, Norstedts
4. Femtio nyanser av mörker – EL James, Norstedts
5. Inferno – Dan Brown, Albert Bonniers
2012:
1. Femtio nyanser av honom – E L James, Norstedts Förlag
2. Det fjärde offret – Mari Jungstedt, Bonnier Pocket (pocket)
3. Jag är Zlatan Ibrahimović: Min historia – David Lagercrantz & Zlatan Ibrahimović, Albert Bonniers förlag
4. Änglavakter – Kristina Ohlsson, Pocketförlaget (pocket)
5. Den femte årstiden – Mons Kallentoft, Pocketförlaget (pocket)
2011:
1. Jag är Zlatan Ibrahimović: Min historia – David Lagercrantz & Zlatan Ibrahimović, Albert Bonniers Förlag
2. Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann – Jonas Jonasson, Pocketförlaget (pocket)
3. En dag – David Nicholls, Printz Publishing (pocket)
4. Den farliga leken – Mari Jungstedt, Bonnier Pocket (pocket)
5. Paganinikontraktet – Lars Kepler, Månpocket (pocket)1. Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann – Jonas Jonasson, Pocketförlaget (pocket)
2. Tre sekunder – Roslund & Hellström, Pocketförlaget (pocket)
3. Hypnotisören – Lars Kepler, Månpocket (pocket)
4. Dyngkåt och hur helig som helst – Mia Skäringer, Månpocket (pocket)
5. Den dubbla tystnaden – Mari Jungstedt, Bonnier Pocket (pocket)
2009:
1. Den förlorade symbolen – Brown Dan, Albert Bonniers förlag
2. Min far hade en dröm – Obama Barack, Albert Bonniers förlag
3. Låt den rätte komma in – Ajvide Lindqvist John, Ordfront
4. Gomorra – Saviano Roberto, Brombergs bokförlag
5. Luftslottet som sprängdes – Larsson Stieg, Månpocket
Källa: Svensk Bokhandel. Listorna bygger på uppgifter från cirka 300 bokhandlar, nätbokhandlar och varuhus.
Foto: Pontus Lundahl/TTSören Bondeson är författare och skrivcoach.
LÄSARREAKTIONER
Sören Bondesons knep för att fortsätta skriva när du kommit i gång:
1. Sammanfatta
– Skriv en liten sammanfattning om var du kommit i berättelsen och bli inspirerad av det
2. Lämna kvar
– Lämna lite av det du ska skriva så att du lättare kan komma i gång dagen efter.
3. Läs
– Läs igenom runt tre sidor och försök förbättra texten.
4. Utveckla
– Arbeta med karaktärerna eller berättelsen och spåna en stund.
Tips för att komma i gång med boken:
1. Planera din berättelse
– Börja med att skriva runt 20 sidor. Sedan måste du planera och tänka ut en berättelse. Tänk ut ungefär vad som ska hända och ha en linje att gå efter, men tänk inte ut allt. Se det som en karta och när du kommer tillbaka så kan du utveckla och utforska berättelsen.
2. Utforma huvudpersonerna
– Man ska tänka på att det är huvudpersonen eller huvudpersonerna som styr berättelsen. Det är viktigt att de blir levande. Ge dem drömmar, en bakgrund och kom ihåg att personen vill något. Tänk på att det är ungefär som att träffa en riktig människa. Åsa Larsson och Håkan Nesser har bra dynamiska huvudpersoner som inte blir tråkiga.
3. Glöm inte miljön
– Ha med miljöbeskrivningar. De flesta gör felet att ha alldeles för lite miljö i början. Man behöver inte skriva hur utförligt som helst, men man måste komma ihåg att miljön skapar bilder hos läsaren. Fundera på om du själv vill ha en film utan bild. Miljön skapar stämning och närvaro hos läsaren. Harry Martinsson har bra miljöer.
4. Sätt i gång
– Börja skriv och var glad i att det är roligt. Man vet oftast inte vad man skriver de första 20 sidorna, utan man går efter impuls och känsla och då är det bra att stanna upp efter ett tag och titta igenom det man har gjort.
5. Ta dig tid
– Sluta upp med att lägga så mycket tid på sociala medier och se till att lösgöra tid från din vardag. De flesta som börjar skriva har ett arbete eller en familj vid sidan av och man kanske inte kan skriva varje dag, men kanske kan hitta lite tid, annars tappar man lätt bort sig.
Sören Bondeson, 58, författare och skrivcoach, ger dig fem tips på hur du inleder arbetet med att skriva en kriminalroman. ”Jag brukar jag säga att det måste vara en döing innan sidan tre.”
– Du ska försöka skriva lite varje dag. Om du planerar din tid och försöker skriva en sida om dagen så har du fått ihop 365 sidor på ett år.
Sören Bondeson har skrivit boken ”Konsten att döda – så skriver du en kriminalroman”. Den bygger bland annat på de erfarenheter han gjort när han genom ett studieförbund i Stockholm hållit i skrivkurser för aspirerande deckarförfattare. För några av dem har författardrömmen slagit in. De har inte bara fått sina manus utgivna av stora förlag, de har också blivit bästsäljande författare, och fått sina romaner översatta till en mängd språk. Ibland har böckerna också filmatiserats. Jens Lapidus, Denise Rudberg och Åsa Larsson har alla undervisats i litterär gestaltning av Sören Bondeson.
När det är varmt och soligt utomhus krävs det disciplin för att sitta kvar vid sitt manus och skriva.
– Man får hitta på knep för att sitta där. Stäng dörren och tänk att du har de där timmarna för dig själv. Att det är din paus från världen och tid som gör dig gladare, säger Sören Bondeson.
Innan du börjar skriva är det viktigt att du planerar din berättelse. Det kan vara bra att skriva ett synopsis för att veta vart berättelsen är på väg.
– Alla har olika tekniker för hur man skriver det. På min kurs använde sig Jens Lapidus av (kalkylprogrammet) Excel och Åsa Larsson skrev på tapetrullar för att få fram berättelsen. Jag själv gör kompendier med scener som jag kan gå tillbaka till, säger han.
Om man behöver vägledning eller känner att man vill bli bättre på att skriva kan man läsa böcker av andra författare eller gå en kurs i skrivande. Sören Bondeson har undervisat litterär gestaltning i mer än 20 år och han tycker att det är ett bra sätt att komma igång med boken.
– Både Åsa Larsson och Jens Lapidus började skriva sina första böcker på min kurs, säger han.
Visste du redan under kursen att de skulle bli framgångsrika?
– Nej, det vet man aldrig. De var talangfulla, men många är talangfulla på 20 sidor, det krävs 200 sidor till, säger han.
Sören Bondesons bästa tips för att börja skriva deckarromanen i sommar är att på allvar ta sig tid för att skriva.
– Försök verkligen att boka in tider. Om det är under semestern så kan du leka kontor på förmiddagen och semester på eftermiddagen, säger han.
Läs även:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.