Täby förl hem

Landstingsarkivet 

Elin Carlsèn

Administratör/Samordnare SVAR

SLL Landstingsarkivet

Direkt: 08-737 27 63

E-post:elin.carlsen@sll.se

Har inget!

Täby kommun, 
Katharina Wanlund tel 08-55 55 90 00
katharina.wanlund@taby.se

Kollar o återkommer.
Kanske inte finns nåt - som med barnhemmet Solstickan som lades ner 1941
Tror att det drevs privat och därför inte lämnats in.


Riksarkivet
tel 010-476 77 00
När jag söker på "Täby förlossningshem" får jag som första punkt upp:

Täby - Riksarkivet - Sök i arkiven

sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/SVAR/SSA.-133010158



Inledning (äldre form), Härad: Danderyds skeppslag. Pastorat: Eget. Stift: Uppsala ärkestift -1942, därefter Stockholm. Födelser vid Täby förlossningshem 1942- ...

De hänvisar till Stockholms stadsarkiv


Stockholms Stadsarkiv
tel 508 28 303 vxl 300, 10-12 mån-fre
stadsarkivet.@stockholm.se


Riksarkivet i Arninge
tel 010-476 72 50




___________________________________________________________________________

Ur Sveriges församlingar genom tiderna:
http://www.nemo.nu/namn/sfgt/forsamlingar_t.html

Samma sak infört i Upplandia, församlingar
http://www.upplandia.se/Forsamlingar_Uppland_A_O.htm

Täby 016001
Pastoratskod: 130701 Pastorat: medeltiden eget, sedan -1652 Täby och Danderyd, 1653- eget. Husförhörslängd: 1748-. Födelsebok: 1711-Övrigt:födelser vid Täby förlossningsrum 1942-1946 införda i församlingens födelsebok.  

Täby 188006
Pastoratskod: 040805 Län: -1779 Närkes och Värmlands län, 1779- Örebro län. Pastorat: Mosjö. Husförhörslängd: 1751-. Födelsebok:1672-.  

Tälbo 

____________________________________________________________________________

Ur Täby kyrkby
Utdrag från Täby Hembydsförenings årsskrift nr 24 (Eric Jarneberg 1991)
http://www.wallbring.se/Taby/Taby%20kyrkby.htm

Från förr till nutid

Gatubelysningsärendet var nära att spåra ur även det. Till en början ville man nämligen att det redan år 1918 bildade bolaget, Täby Elektriska AB, skulle bli ett municipalt bolag. Detta bolag hade visserligen sitt elektricitetsverk i municipalsamhället och började leverera ström till hushållen den 23 mars 1919, men hade ett distributionsnät som vida översteg municipalsamhällsgränserna. Vattenfallsstyrelsen kunde inte godkänna en municipal ägare. Man fick i stället göra nya utredningar med hjälp av de bekanta namnen: A Ekberg, B Berndtsson, O Nyberg, B Skoog, O Bergkvist, S Linder och E W Törner. Det hela slutade med avtal efter ett anbud från Täby El AB. Vägbelysningen tändes till jul 1931. Namn på vägarna fick man 1928 efter en enklare beredning.

En ständigt återkommande fråga, som kom upp i de municipala nämnderna, var de dyra biljettpriserna på tågen och behovet av tätare turer. Under de flesta av municipalsamhällets levnadsår fördes mer eller mindre segslitna förhandlingar med Stockholm-Roslagens järnvägar. Några egentligen nedsättningar lyckades man inte få, 'däremot flera turer och - år 1935 - tidningsleverans och tidningsutbärning på morgonen, Posten kom också med tåget. Fram till 1925 hade man fått hämta den vid post-(järnvägs-)stationen, därefter blev det postutbärning, från 1935 daglig.

En av de stora, s k "ödesfrågorna" var avloppens anordnande. Redan 1910 fanns en föreskrift: "Flytande orenlighet, vartill dock ej räknas bad- och tvättvatten, får icke utsläppas i diken utan ledas antingen till anvisade kärl och komposthögar eller ock till cementgrop eller annan därmed jämförlig behållare". Detta förfaringssätt funge-

Prästgårdsvägen (intill skolan) skrapas 1935.

rade inte. Det blev dikena som fick ta emot en myckenhet avlopp, Det låg tidvis "en odör i luften" över samhället.

De första reella åtgärderna vidtogs 1933 då Kyrkskolan och ålderdomshemmets flytande avfall leddes in i ett nyutgrävt huvudavlopp (egentligen stordike) söderut. Till detta kunde villaägare ansluta sig. År 1938 gjordes ytterligare en ledning vid Skolvägen.

Kostnaderna för att bygga ett vatten- och avloppssystem visade sig så stora, att de icke kunde bäras inom municipalsamhällets ram. Det blev därför moderkommunen,  Täby kommun, som började ett omfattande arbete 1946, då en vattenpumpstation togs i bruk. Under 1947 lades 1 790 meter ledningar ner, 1948 och följande år ännu många fler. Villaägarna var mycket intresserade. De egna brunnarna hade nämligen sinat och det rådde brist på vatten hösten 1947.

Inom municipalsamhället fanns flera sanka områden, framför allt i den södra delen. "Municipet" blev därför intressant i Täby-Karby-Skogberga torrläggningsföretag. Arbetet startade 1934, var tidvis satt under blockad av Svenska Väg och Vattenbyggnadsarbetarförbundet, men var klart 1938.

Hälsovårdsnämndens protokoll vimlar av ingripanden mot osanitära avlopp och hälsovådliga brunnar. Men protokollen talar också om bl. a. sopor. Avstjälpningsplatsen låg i Byle. Den missbrukades, bl. a. hittades köttrester. En stor anslagstavla uppsattes med föreskrifter för tippens användande. Syndare straffades med böter. Från 1940 anlitades entreprenör för bortforsling av sopor och latriner till plats utanför samhället. Byletippen återställdes i snyggt skick.

Framför allt under beredskapsåren måste hälsovårdsnämnden ingripa mot villaägare, som hade grisar och kaniner på tomten, för att inte tala om råttor. Cyanväterökning förekom ofta. Man var framför allt orolig för tuberkulossmitta. Ar 1942 drabbades barnhemmet i Täby gård av gulsot. De öppna kloakdikena misstänktes vara orsak. Inspektioner av butiker, bagerier och mejerier utfördes ofta. Provinsialläkare S Persson var mycket noggrann, inte minst mot Källbergs mejeri och Petterssons bageri. Distriktsbarnmorskan Anna Jernberg nådde en stor framgång 1936 då ett förlossningshem öppnades i Täby municipalsamhälle. Det övertogs 1942 av landstinget men fick inte verka längre än till 1947, då de blivande mödrarna hänvisades till Mörby lasarett.
Små frågor kunde också bli diskuterade frågor. All den myckna föreningsverksamheten, som ägde rum i Täby municipalsamhälle, genomfördes av frivilliga krafter utan någon inblandning eller egentlig utgift från municipalfullmäktiges sida. Med några undantag: nöjesskatt och idrottsplats.
Nöjesskattens erläggande ansågs principiellt viktig. Det gällde såväl lärarinnan Signe Jonssons teaterföreställning på Biografen till förmån för skolresa som Arbetarnas Orkesterförenings fest på Hemberga brun och Täby IS' entreintäkter av fotbollsmatcher. Fester till förmån för krigsdrabbade Finland blev dock inte beskattade. Medlen gick oavkortade till det finska folket.
Idrottsplatsfrågan blev en särskild historia.

PLUS OCH MINUS I MUNICIPALSAMHÄLLET

Täby municipalsamhälle fick verka i 20 år innan organisationsformen blev inaktuell i samband med att hela Täby kommun blev Täby köping från och med den l januari 1948. Vad var då negativt och positivt med municipalsamhället?
Ett misslyckande, som blev kännbart, var stadsplanearbetet. Två stadsplaneförslag, som tog stor hänsyn till samhällets ekonomiska förmåga, blev inte godkända. När man fick fram ett bra stadsplaneförslag, hade man inte resurser att genomföra det. Man trodde på tillväxt och ökad skattekraft men brister i stadsplanen innebar tidvis byggnadsförbud. Det blev stagnation.
Folkmängden i hela Täby kommun och i Täby municipalsamhälle den 31 december 1927-1947 framgår av vidstående tabell. Om man undantar de sista två åren, då avloppsfrågorna började lösas, visar tabellen att invånarantalet nästan är oförändrat i Täby municipalsamhälle medan det i övriga Täby nästan har fördubblats. Var det möjligen de självpåtagna pålagorna, municipalskatten, som bidrog härtill ?

...

Före 1936 gick Täbyvägen över Jarlabankes bro.

Den nybyggda Vikingavägen 1936, Öhrns affär t v. Mitt i bilden (vid lilla vita huset) är infarten till förlossningshemmet.


Kyrkoherde Sam Linden hade sin pastorsexpedition i prästgården.
I kyrkan hade han hjälp av folkskollärare A Kihlström, som var klockare och organist. I Kyrkskolan tjänstegjorde också lärarinnorna Prida Sundell, Alice Gustafsson och Ingrid Andersson. Småskollärarinnorna hette Anna Eriksson och Elsa Palmgren, barnmorskan Anna Jernberg. Förre stationsföreståndaren Karl Almkvist svarade som överförmyndare och ordförande i Täby sockens pensionsnämnd, styrman Oswald Bergkvist var ordförande i dess fattigvårdsstyrelse.


_________________________________________________________________________________


Skatteverket

http://archive.is/esIx9#selection-8415.0-8431.48

Församlingar med förlossningsanstalter fram till 1947

Inledning

Enligt 1894 års förordning angående kyrkoböckers förande, som trädde i kraft den 1 januari 1895, antecknades nedkomstorten som födelseort utom i städer med flera församlingar. Där angavs i stället hemförsamlingen, dvs moderns kyrkobokföringsort. Inskrivning av barnets födelse skulle alltid ske i hemförsamlingen men dessutom skulle födelsen antecknas i nedkomstorten då anmälan gjordes till denna församling.

Genom 1946 års folkbokföringsförordning ändrades fr.o.m. 1947 reglerna och begreppet födelsehemort infördes. Födelsehemorten är den församling där modern vid barnets födelse var kyrkobokförd eller upptagen i obefintligregister. Om modern inte är kyrkobokförd (registrerad som obefintlig) blir nedkomstorten barnets födelsehemort. I kyrkobok anges för födda fr o m 1947 födelsehemorten i stället för födelseorten om denna är en annan församling än moderns kyrkobokföringsort.

Inskrivning av barnets födelse sker normalt endast i födelsehemortens födelse- och dopbok, där emellertid upplysning också skall kunna återfinnas om den faktiska födelseorten i förekommande fall. Utan att författningsstöd funnits har dock fram till den 1 maj 1961 födelse kommit att inskrivas även i födelseorten genom försorg av särskilt förordnad sjukhuspredikant. Korrekta uppgifter om inskrivning av födelse bör alltid sökas i hemförsamlingen även vad gäller barn födda före 1947. I annan församling har anteckningarna vanligen gjorts på föräldrarnas egna, ej styrkta uppgifter. Hemförsamlingen kan emellertid som rätt inskrivningsort vara svår att återfinna när uppgift endast finns om den faktiska födelseorten. I synnerhet på 1930- och 1940-talen är många barn födda på förlossningsanstalt.

Följande förteckning avser att underlätta efterforskning i sådana fall. Förteckningen bygger på uppgifter från socialstyrelsen, förste provinsialläkares årsberättelser och ett flertal andra källor. I huvudförteckningen lämnas för respektive församling under rubriken Övrigt vissa kortfattade uppgifter om förekomsten av lasarett, barnbördshus och andra förlossningsanstalter. I den följande förteckningen lämnas ytterligare mera detaljerade upplysningar i den mån sådana stått att få. Exempelvis finns uppgifter om förlossningshem som planerats före 1947 och om slutår för anstalten ifråga. Årsangivelsen för förlossningshemmens verksamhet är på sina ställen ungefärliga. Till osäkerheten bidrar att förr inte angavs födelseplatsen inom födelseorten. Många av de privata förlossningshemmen drevs i liten skala och är glömda. Dessa hem skulle årligen inspekteras av förste provinsialläkaren. Hemmen hade emellertid inte samma skyldighet som barnmorskorna att överlämna sina journaler till provinsialläkaren vilket resulterat i att handlingarna om hemmen i många fall är förstörda.

Uppgift om var barnmorskejournalerna förvaras lämnas i möjlig mån, vilket ju får särskild betydelse om födelsebok inte har kunnat återfinnas, och födelserna inte heller är inskrivna i födelseförsamlingens födelsebok. Som antyds i matrikelns förord har det inte varit möjligt att framställa en förteckning med anspråk på full korrekthet och total fullständighet. Detta beror på att rutinerna för införande i födelsebok före 1947 varit mycket skiftande liksom att även i nuläget förvaringen av anstalternas särskilda födelseböcker tyvärr varierar från ort till annan. Ett önskemål för att underlätta kommande forskning vore givetvis att källmaterialet konsekvent hänfördes till kyrkoarkiven.

Förteckning

Förteckningen upptar församlingarna i alfabetisk ordning med angivande av län i sifferkod till vänster (se under rubriken Koder, sid 15). Under varje församling anges till denna hörande förlossningsanstalter. Om inte annat anges är födelserna på förlossningsanstalten införda i födelseortens födelsebok. I de fall särskild födelsebok förts på anstalten ifråga anges detta med uppgift om var denna födelsebok finns förvarad.

Förkortningar:
BB = barnbördshus 
KK = kvinnoklinik 
PÅ = pastorsämbete

01 Täby
Täby förlossningsrum
I verksamhet 42-08-24-51-04-12. Två vårdplatser


_________________________________________________________________________________


Kyrkoherde Sam Linden hade sin pastorsexpedition i prästgården.
I kyrkan hade han hjälp av folkskollärare A Kihlström, som var klockare och organist. I Kyrkskolan tjänstegjorde också lärarinnorna Prida Sundell, Alice Gustafsson och Ingrid Andersson. Småskollärarinnorna hette Anna Eriksson och Elsa Palmgren, barnmorskan Anna Jernberg. Förre stationsföreståndaren Karl Almkvist svarade som överförmyndare och ordförande i Täby sockens pensionsnämnd, styrman Oswald Bergkvist var ordförande i dess fattigvårdsstyrelse.